Vad vet vi egentligen om lidande? Visserligen har vi genomlidit flera år av pandemi, vilket säkert inneburit lidande för de som har drabbats av smittan och varit inlagda på intensiv vård, en hel del har också avlidit vilket orsakat stort lidande för deras närmaste.

Men tidigare pandemier som spanska sjukan, polio, aids och annat elände var troligen ett betydligt större lidande för de som drabbades, än vad covid inneburit för de flesta. Visserligen har vi haft restriktioner, och ett begränsat samhälle för de flesta, men inte innebar det något större lidande. För mig har det inneburit vissa begränsningar i planerade resor men jag har inte insjuknat eller fått några allvarliga men. Jag är tacksam att jag har kommit så lindrigt undan (hittills).

Mina största bekymmer idag är rena välmående åkommor som högt blodtryck.

Om jag skall blicka tillbaka kanske jag kan ångra en del saker, och hoppas att jag inte orsakat för stort lidande.

Nu har jag ett långt liv bakom mig och önskar att tiden mellan nu och den stora evigheten inte skall innebära för stort lidande vare sig för mig eller andra. Jag hoppas också på några fler ljusa stunder.

Jag inser nu att allt kunde ha varit betydligt värre.