Alla regioner behöver en digital agenda för att säkerställa sin digitala infrastruktur. Det handlar om demokrati. Det räcker inte att enskilda affärsintressen bygger bredbandsnät. Regionerna och kommunerna måste
också agera. Kommunikation har alltid varit den främsta drivkraften för samhället. Idag är kommunikationen digital och infrastrukturen består av bredband.

Att samhället digitaliseras är inte en överraskning för någon.
Men tyvärr finns det inte tillräckligt utbyggd digital infrastruktur som gör att alla kan vara en del av det digitala
samhället.
När bredband blev ett koncept skapades en digital agenda först på EU-nivå, senare också genom lokala nationella
digitala agendor. Det grundläggande i den första digitala agendan var att tillgången till bredband främst skulle
anläggas av marknaden, vilket tolkades som teleoperatörer. Avsikten var troligen att bredbandsutvecklingen, inte
ska ske med skattemedel. Om det var för att minska behovet samhällsinsatser, eller om det var ett framgångsrikt
lobbyarbete av teleoperatörerna är oklart idag.
Men en sak är klar. Bredband handlar inte om telekomtjänster utan är en infrastruktur för det digitala samhället.
Kan vi då tillåta affärsintressen att få en ensamrätt eller
monopol på denna infrastruktur?
Offentliga bredbandsnät/stadsnät erbjuder idag infrastruktur till alla operatörer och tjänsteleverantörer och
konkurrerar inte med telekom-marknaden. Istället erbjuder stadsnäten tillgång till en neutral infrastruktur.
Det digitala samhället utvecklas snabbt och digitaliseringen blir allt viktigare för offentliga verksamheter, företag och inte minst för enskilda invånare.

OECD offentliggjorde nyligen en rapport som anger att bredband har en viktig roll för ekonomisk tillväxt genom
att skapa fler företag, effektivare offentlig förvaltning och positiva miljöpåverkan. Det svenska modellen med
offentligt ägda öppna bredbandsnät är en av orsakerna till Sveriges ledarskap inom bredbandsutvecklingen och
starkt överträffar andra länder där tillgången till bredband domineras av monopolistiska telenät.

Trots att cirka 70 procent av Sveriges invånare idag har tillgång till bredband med hög kapacitet, så saknar
samtidigt 30 procent av befolkningen denna möjlighet och riskerar att placeras utanför det digitala samhället.
Fler och fler offentliga tjänster sker nu digitalt via bredband och allt fler nyhetsmedia som tidningar ersätts med
videobaserade nyhetskanaler. Naturligtvis måste alla, 100 procent av befolkningen, ha tillgång till det samhällsinformation och det digitala samhället. Alla behöver en lokal digital agenda för att säkerställa sin digitala infrastruktur. Det räcker inte att enskilda affärsintressen bygger bredbandsnät.

Gemenskaperna, regionerna och kommunerna måste också agera.

Sveriges bredbandsframgångar bygger på engagemang, men fortfarande saknar många kommuner fullt utbyggda bredbandsnät.

Forskningsinstitutet Rise har i flera rapporter visat de samhällsekonomiska fördelarna med bredband. Det är viktigt och nödvändigt att säkerställa den digitala infrastrukturen till alla medborgare.

För att alla medborgare ska kunna delta i det digitala samhället måste alla ha tillgång till höghastighetsbredband. Vi behöver en ny digital agenda med målet att alla medborgare ska kunna få tillgång till bredband med god kapacitet.