Vaknar för att jag behöver, klockan bara 03.20m onödigt tidigt, känner mig lite lätt halsig, ingen hosta dock, inte heller snuva, ingen feber, det är nog bara lite tråkigt, gör en mugg te, osäker på hur te skall stavas, ? med eller utan h, bestämmer mig för utan, dimma, troligen någon minusgrad stilla, tyst och mörkt. vill inte bli sjuk, är jag hypokondriker eller bär jag på något jag inte vet om, kan kalla det ovetande tillstånd. men vem vet allt eller ens vill veta allt. jag får väl vänta tills mitt te är någorlunda svalt, dricka upp det och försöka sova igen. Längtar efter sol och värme och vår. idag är det bara den 16 feb, så det lär dröja, tänker på den kryssning jag gjorde för ett år sedan i medelhavet, en märklig resa, åkte ensam förutom 5 tusen italienare åkte vi runt i mellan spanien, italien och frankrike, städerna verkade ganska lika, havet likadant, dagarna lika och ganska trista, båtens monotona motorljud gav en vaggande känsla tillsammans med havets ständiga och sömniga vågor. Kom hem i eländigt skick, troligen corona, definitivt lunginflammation, lågt syre upptag, väldigt sjuk, läkaren kollade till mig varje dag, skall på läkar besök idag, så jag måste känna mig så frisk att jag kan ta mig dit! Känns som en paradox, att vara frisk för att kunna besöka läkaren?

Drick upp ditt te och sov en stund till

vad vet jag inte men det är ett bevis på att dygnet kommer närmre sommaren. hurra

När jag bläddrar igenom mina minnens så inser jag att mitt liv har förändrats mör 10 år sedan var jag i , Rumänien och för 11 år sedan i Nordirland, i går var jag på Trädgårdsföreningen i Sigtuna , estraderna förändras. Mina förberedelser för min presentation i Sigtuna, tog mer energi och förberedelse än båda resorna till Timisoara och Donegal gjorde tillsammans. Livet förändras inser jag. Tack och lov.

Presentationen i går var trevlig med bilder från min trädgård under ett år, att drömma sig tillbaka till en sommar med blommor och glädje, Rumänien var ingen glädje, bara en känsla av obehag, och att någon var ute efter något, jag var på ett EU-uppdrag och någon hade sökt pengar och jag skulle undersöka deras tillstånd, Hela staden luktade, mest rök och korruption. Nordirland var trevligt och hoppfullt, man hade avslutat oroligheterna och umgicks utan synlig gräns. Tänk så olika man kan minnas.

På Nordirland bodde jag i den katolska delen i en liten stad med en kyrka på en höjd, i en promenad dit såg jag många män komma ut med sot i pannan, på min fråga svarade de förundrat, men det är ju Aska, Gårdagens presentation hölls i Munken, församlingsgården i Sigtuna på platsen där det en gång fanns ett kloster som var en viktig plats för utbildning och hälsovård, innan den förste Gustav, han som kallas Wasa, som jag föredrar som Gösta Eriksson som lät riva klostret i Sigtuna och bygga slott åt sig själv av teglet, Tänk att förstöra en viktig funktion för egen vinning.

Nu går vi mot en ljusare tid hoppas många.

Dagens bild föreställer en nattviol som blommar vid midsommar och doftar förföriskt

Det är skönt att vakna utvilad och att det är ljust. Det brutala uppvaknandet av alarm och oljud eller konstgjort ljus kan framkalla stark olust.

Idag vaknade jag utvilad och glad över att det var ljust, inte solsken, men ljust jag kände mig fri.

Några konstiga drömmar levde kvar i minnet, undrar varför man drömmer egentligen, och var kommer drömmar ifrån. det är som att filmer spelas upp där jag medverkar om saker jag inte har upplevt eller önskat. Inte otäcka saker men lite oönskade, och ibland innehållande stressmoment, Arr inte hinna eller att vara på platser jag inte känner till och överraskas av moment jag inte önskar. Lite obehagligt, men inte skräck, bara okänt. Kanske har jag en önskad att allt skall vara bekant eller välkänt och att jag skall veta hur man gör i alla situationer.

Nu är jag igång, lite försiktigt i början, med ett nytt skrivprojekt en berättelse som jag inte vet vart den skall ta vägen eller alla detaljer i historien, det är spännande. Inledningen, i varje fall början på inledningen är klar och platsen för berättelsen, och syftet med boken samt inriktningen är klart men inga detaljer ännu, jag vet inte vart den skall ta vägen med mig, det är spännande.

Idag en söndag i början på februari känns det hoppfullt, ljuset har återvänt, jag ser rent av fram emot vad som skall ske, lite förväntansfull. Trevlig söndag tillönskas.

för övrigt anser jag fortfarande att Stora gatan i Sigtuna skall vara isfri

klockan är strax 07, det snöar lätt och är 6 minusgrader. Det har varit kallt nu i några dagar, så isen har vuxit till sig , det kan nog bli en skridskotävling i år, trots allt. Det har funnits en stor råk med öppet vatten strax norr om Sigtuna som tryckts på norr ifrån, nu verkar isen hel så långt jag kan se.

Isen på stora gatan är det värre med, den har varit väldigt besvärligt i vinter, rent livsfarlig. När gatan nu skall läggas om antog jag att man i likhet med många andra städer skulle göra gågatan isfri, men icke, de styrande ansåg att det är pittoreskts med snö på gatan, utan att diskutera med invånarna. När jag tog upp frågan, fick jag stort motstånd, det skulle bli för dyrt, man vill se snö, och tänk om ledningen går sönder ! Att jag överhuvudtaget yttrande ansågs raljant.

Jag har rätt att yttra mig liksom alla invånare i fria stater utan att bli kallad för olika saker. Men makt får inte ifråga sättas anser de styrande.

Idag lördag skall jag som vanligt vattna blommor och bada mig själv, Lögardagen, hoppas att jag kan bli klippt oxå, ser ut som ett troll, inte bara låter som ett.

Börjat med ett nytt skrivprojekt hoppas jag tar mig igenom och får en färdig bok till jul. Återstår att se, ämnen saknas inte, men det skall bli en s,k, deckare, dvs måste inledas med ett mord. Jag har inte bestämt ännu vem, det finns några lämpliga offer. nu börjar det ljusna damen som varje morgon går förbi ledande en häst, passerade nyss. Jag har en bra uppsikt från mitt fönster och har koll på strandpromenaden, ser vad som passerar, joggare, hundar och ibland annat som en katt eller räv. Har bra koll över sjön också intressant alla årstider .Min israpport skall skickas in när isen har gått upp. Ett viktigt uppdrag åt staten att rapport era när isen lägger sig resp när den går upp. Detta är numera det enda arvoderade uppdraget som jag tar på stort allvar.

På måndag kväll är det årsmöte i trädgårdsföreningen och jag skall presentera en bild serie om; ett år i min trädgård, Varje lördag under ett år har jag fotograferat min trädgård till en bildberättelse. Det är inte så betungande så här års, men intensivt på sommaren, då blir det varje dag, .

Att fotografera har följt mig genom livet, ibland har jag jobbat med bild, på ett eller annat sätt, andra jobb har varit ett hinder och då har jag inte kunnat fota i takt jag vill, Nu vill jag göra foton som jag kan hänga på väggen,

För några år sedan skrev jag en bok om det digitala samhället. mkt av det som sker nu förutsåg jag i boken, tråkigt att konstatera att jag fått rätt.

läs boken begrunda hur det blev

cristermattsson.com/webshop

Ju mer jag läser, ju mer övertygad blir jag; galningarna blir allt fler, eländet ökar, men samtidigt blir de goda allt godare och konsten allt mer obegriplig, i takt med att min förvirring ökar känner jag mig mer hoppfull.

Det kommer en vår, de onda kommer att besegras,  precis som Nazityskland ersattes av rätt hyggliga tyskar så kommer något nytt att ersätta de onda krafter som drar fram över jorden. vi kommer att fördöma de som stökade till vår tillvaro och sedan återgå till en lugnare tillvaro. Jag hoppas att vi snabbt glömmer det onda. liksom vi på sommaren glömmer hur vi frös på vintern och hur dystert det kändes i november. Ni kan det bara bli bättre, efter våren kommer blomstertiden och vi får glädjas igen.

Tänker på hur världen förändras, de stora jordbruken och bruken som kunde försörja en hel bygd finns inte längre och bygderna måste ställa om igen. Finna en annan väg i ställer för att bara lita på storskalighet. Dags att tänka på småskalighet, livskvalitet och tradition, vad kommer man att minns vi om hundra år?

Idag är det semikolonets dag och samernas nationaldag

Vill ni läsa mer om den unika samiska kultplatsen fatmomakke, läs i min bok; En vägvisare till det forna Sverige.

cristermattsson.com/webshop

igår sol och barmark, idag är allting vitt igen. läser igenom minnesbilder på FB, verkar ske ungefär samma sak år efter år, Tack för att pandemin verkar ha klingat av, men några försvann och några lider fortfarande. Läser med inlevelse andras minnen av någon de saknar och minns själv de jag saknar.

Nu är julpusslet färdig lagt och bordet renstädat och åter kan fungera som matbord och min arbetsplats, har visserligen ett arbetsrum men föredrar matplatsen för utsiktens skull och närheten till föda.

Saknar egentligen inte arbetslivet , men gemenskap och resorna är trevligt. Nu lever jag på alla minnen och slipper alla tidiga mornar, långa väntetider på flygplatser och byten som skulle klaffa, trista hotellrum och stereotypa konferenser.

Nu kan jag långsamt sudda ut det jag inte gillade och minnas det som var trevligt.

Det ljusnar, känns i hela kroppen att vi gåt mot ljusare tider. Julklappspusslets tusen bitar är färdiglagade, två fanns i dammsugaren,

Veden är slut, få åka till torpet och fylla på från vårt vedförråd där, för vi behöver fortfarande elda lite, det är faktiskt bara februari. ligger4 lite is på gatorna fortfarande och på sjön är isen tjock, fast råken i strömfåra blir större, för det trycker på. Mitt enda arvoderade statliga uppdraga om isläggning får vänta.

Sigtuna rännen är planerat till mitten på feb, igår när det var sol var stan full med turister, märks att det finns en längtan att komma ut.

då är väl januari inne på slutet, liksom mycket annat, själv är jag väl förhållandevis ganska ok, om man bortser ifrån ålder och vad som följer med det. det kunde ha varit betydligt värre och kanske lite bättre, garderobsstädningen har gått bra, blivit av med en hel del som jag inte använder, behövde pengarna bättre pga lite för bra livsstil. tänker på andra livsöden, damen i Norge som vann en miljard på Lotto, hoppas att hon gör ågot vettigt och lite onyttigt, annars läder man mest om öden som inte gått bra, olyckor elände och skit. ett konstigt meddelande dök upp i bilen, förarstöds funktioner begränsade, man undrar är det min kropp som börjat bli sämre eller, åkte till bilverkstan, insåg att vi och bilen är inne i den digitala åldern, teknikern som inte gick i en gammal oljig overall utan mera klädd som en som vistas i rena miljöer kollade bilens ip-nr kopplade upp sig och bilden till det trådlösa nätverket och gjorde sedan en hälsokontroll via sin dator och kollade att alla bildens sensorer fungerade som de skulle, en lång lusta dök upp på skärmen med analyser, lite som är man går till läkaren som efter att ha kollat blodprover läser av värden i en tabell och analyserar mitt tillstånd,

Jag känner mig ganska ok, så jag fortsätter väl i den utstakade vägen och bilen verkar funka , den digitala bilen som är uppkopplad mot värden talar om det dyker upp några hinder eller vilken hastighet som är tillåten, låter som min egen situation, det är jag , värden och omständigheter som skall fungera tillsammans. Tänkte på min bok om det digitala samhället som jag skrev för några år sedan, nu är vi där, vi lever nu i ett uppkopplat digitalt samhälle på gott och ont, vare sig vi gillar det eller ej. har lite svårt för att förstå de som inte är uppkopplade och inte finns på nätet eller på något s.k socialt media, träffade igår en person som inte har någon dator och en annan som inte använder nätet och en som inte är digital på något sätt, kanske är dom lyckliga ändå, men lite utanför, ungefär som att aldrig läsa nyheter eller eller lyssna på omvärlden. lite ovetande är man väl, fast kanske lycklig i sin okunskap. Oavsett bra eller dåliga saker känns det bäst att veta, om billen funkar och om jag är ok och vad som händer i världen. Att inte bry sig är väl lite som att vara blind och döv, jag vill nog se och höra men behöver kanske inte veta allt i varje fall inte sådant som inte angår mig. Nu är tet uppdrucket och jag har skrivit några rader meningslösa funderingar, dags att krypa tillbaka till en stunds vila innan det ljusnar, God morgon.