(historisk beskrivning)

Sigtuna stads läge är omtalat. 1526, var Sigtuna nästa intill Stockholm; men innehar nu för tiden det 47: de i ordningen. Den har förr haft sin egen stads-lag. Den var skriven med munkstil på pergament, och ansågs som den äldsta Svenska stadslagen, år 1598.

Professoren Carolus Landius i Upsala var på ett besök vid Signildsberg, i förra århundradet (1700-talet?) ,och ville gärna se boken, och skickade ett bud över isen till Sigtuna för att hämta den , men mannen, som hämtat den drunknade, emedan isen då var mycket svag.

Då förlorades också boken, som var det sista exemplaret av Staden med allt ifrån den stora förödelsen år 1188 intill konung Gustaf I:s tid (Wasa?)  skriven av Sigtunas egen hövding, som kallades Advocatus Sigtunensis.

År 1510 har härstädes funnits fyra borgmästare, utom rådmän ; men för det närvarande finnes allenast en borgmästare och fyra rådmän. Borgmästarne och rådmännen hafva till större delen varit illiterate. Borgmästaren väljes utaf borgerskapet, och erhåller sedermera af Kongl. Maj:t fullmakt. Han åtnjuter i årlig lön 20 tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, och eger litet åker och ängsmark, samt disponerar notarie-bostället Skälgrund, beläget uti Bro socken af Upsala län, snedt öfver sjön ifrån staden. Sammanlagdt med extra inkomster kan han beräkna sin lön till emellan 4 och 500 rdr banko årligen ; äfven har han rättighet till källare-rörelse. Rådmännen äro alle illiterate, väljas utaf borgerskapet, och få sine fullmakter af Konungens befallningshafvande. Deras lön består uti en tunna spanmål årligen, samt en så kallad kålsäng, små jordbitar omkring 200 qvadratalnar i vidden, samt några obetydliga extra inkomster. Hvarje borgare har tvenne sådana kålsängar, hvilka, efter innehafvarens död, behållas på lifstid af efterlemnad enka. Stadsfiskalen åtnjuter uti årlig lön 15 rdr banko, samt en kålsäng. Vaktmästaren har i årlig lön 16 rdr banko, samt extra inkomster. I anseende till bristande tillgångar att kunna aflöna någon ytterligare betjening, måste trenne af de yngste borgarne, under benämning af rotmästare, biträda vid förefallande tillfällen, en för hvarje qvarter, nemligen : det Vestra, Stads- och Östra eller Malmqvarteret. Stadskassören åtnjuter, uti årlig lön, 33 rdr 16 sk. banko. Borgarena voro, år 1836, trettiotre. De fleste nära sig dels af åkerbruk, hvartill de ega tillsammans 192 tunnland och 1934 kapplands utsäde, samt 130 lass hö. Utaf utsädet på tunnlandet betalas årligen en tunna afrad, beviljade åt magistraten och kyrkoherden såsom lön. Men den del, som borde tillfalla kyrkoherden, är i sednare tider, genom Kongl. Maj:ts bref och dom, i början af år 1820 honom fråntagen. Staden är roterad för 3 % man- 105 tal till båtsmanhåll. Ett ibland näringsmedlen är det, att invånarne under sommartiden försälja bär samt andre träd- och jordfrukter, hvilka på små farkoster föras till Stockholm . Utaf handtverkare funnos härstädes, sistnämnde år : 1 färgare, 2 loogarfvare, 3 kopparslagare, 1 urmakare, 1 hattmakare, 4 kakelugnsmakare, 1 hofsmed, 1 bagare, 4 trädgårdsmästare, 1 stadstimmerman, 1 stadsmurare, som icke är borgare, 1 snickare, som tillika är musikalisk instrumentmakare, 1 handskmakare, 1 strumpväfvare, 3 skomakare. Inom skräddare- och skomakare-handtverken finnas härstädes embeten. De öfrige lyda under andra städers handtverks- föreningar. Skomakare och skräddare ega privilegier, att omkring på landsbygden förrätta arbete och utöfva sina handtverk. Detta verkställa de isynnerhet uti Håbo, Bro och Er linghundra härader. Berörde deras privilegier bjuda, att den, som uti nyssnämnde härader sätter sig ned för att idka nämnde handtverk, skall till stadens och embetets lådor erlägga en viss årlig afgift. För öfrigt finnas härstädes 2 handlande, hvilka ega god afsättning och kunna väl berga sig, ehuru de måste hämta sina varor ifrån Stockholm. 3 spanmålshandlare finnas äfvenledes ; men de idka obetydlig handel. 1 glasmästare har härstädes nyligen nedsatt sig. Mantalskrifne personer äro till antalet 381 , ibland hvilka äro inberäknade 110 barn och 29 bräcklige. Hela folkmängden uti Stads- och Landsförsamlingarne sammanräknade utgör, enligt år 1836 upprättade tabeller, något öfver 950 personer. Uti fordna tider hafva borgarne, enligt undfångna privilegier, idkat fiske, ända upp uti Österbotten, der ännu i dag är en stor by belägen uti Kemi socken, hvilken af de härifrån komne fiskare kallas Sigtuna. x. t Utom förenämnde borgerliga rörelser finnes en källare, hvilken, efter hvad förut är berättadt, tillkommer borgmästaren såsom löneförbättring. Dessutom finnas tvenne krogar och ett traktörställe, som tillika är spisqvarter.” 200 Så kallad Äril-sten tillverkas på tvenne ställen uti staden ; denna vara säljes med fördel i Stockholm . I Här finnes äfven ett apothek, som tillika är Kongl. postkontor, beläget vid stadens större torg midt emot rådstugan. Provincial-läkaren, som, emot det att han betjenar stadens invånare, har 33 rdr 16 sk. banko årligen till hushyre-medel, är förbunden att bo inom staden ; derförutom åtnjuter han särskildt läkare-arfvode enligt taxan och Kongl. reglementet.URINĖ Barnmorskan härstädes eger, utom arfvode för förrättningar, 11 rdr banko i lön ; men henne bestås inga hyresmedel, emedan hon 106 åtnjuter af S:t Pehrs och S: t Olofs landsförsamlingar en viss aflöning i spanmål. Rådhuset är på stadens bekostnad år 1752 uppbygdt, af träd, vid torget, med ett litet torn och ett slagur. I sednare tider har en tillbygnad skett till ett hus, der stadens spruta förvaras. Rådhuset blef, på åldermannen Nordstedts bekostnad, för några år sedan repareradt. Här finnes äfvenledes ett skolhus, der barn af bägge könen, såväl ifrån stads- som landsförsamlingarne, blifva väl och med all omsorg undervisade uti kristendomen, räknekonsten och skrifning, af orgelnisten och klockaren, hvilken tillika är skollärare, och som derföre njuter uti årlig lön 161/2 tunnor krono- spanmål ifrån Långthora och Herkulberga socknar. Af brist på tillräckligt utrymme uti skolhuset, kunde man icke använda den lancasterska undervisnings-methoden ; men denna brist har 1850 blifvit afhjelpt genom uppbyggandet af ett nytt och för ändamålet lämpligare skolhus, i hvilket vexelundervisnings-methoden numera begagnas. Församlingarnes fattige hafva, men inkomsten har för de fattige härstädes alldeles försvunnit. Sedermera hade de fattige till en tid 1/2 L mjöl af hvarje matlag; men då det hände, att blott en del lemnade denna afgift och en del icke, så blef i stället för mjöl en viss fattig-afgift i penningar å hvarje hushåll, så i staden som på landet, debiterad, hvilket för närvarande utgör deras underhåll, och förvandlas uti matvaror samt bröd, som till de fattige, tvenne eller trenne gånger om året, utdelas. Här finnes också ett fattighus, uti hvilket för närvarande äro boende fyra stycken fattighjon, som åtnjuta ved ifrån landsförsamlingarne efter hemmantal. Att fattigvården är både god och berömlig synes deraf, att man aldrig blifver varse någon tiggare härstädes, med undantag af kringvandrande gesäller. Här hållas tvenne marknader årligen, den 21 Februari och den 24 Oktober, hvilka till mesta delen besökas af gårdfari-handlande och nipperhandlare. Guldsmeder, kopparslagare, bokbindare och jernhandlare pläga äfven understundom infinna sig. Härstädes är äfven en skeppsbro, som är ganska dålig och otillgänglig, för det grunda vattnets skull ; större båtar och jakteullkammare med en tullförvaltare, hvilken af Kongl. Tull-direktionen tillsdenna Stads-lag.

Härstädes är äfven en skeppsbro, som är ganska dålig och otillgänglig, för det grunda vattnets skull ; större båtar och jakter 107 lägga till vid den så kallade Blackan, vid östra ändan af staden, der beqvämlig landgång finnes. སཾ Staden Sigtuna har af ålder haft till vapen en öppen furstlig krona, med trenne stjernor omkring, hvilket synes utvisa dess fordna välde och stora höghet. På stadens fana är detta vapen tillökt med fyra stycken granater samt en lagerkrans omkring det hela, och påtecknadt årtal 1651. Uti Sigtuna har också fordom funnits ett salpetersjuderiverk, som uti konung Eriks af Pommern tid flyttades ifrån den östra till den vestra sidan af staden; men som sedermera blef nedlagdt uti konung Johan III: s tid. Likaledes har här varit ett tegelbruk, som år 1597 upphörde. Utaf föregående Sigtuna stads tillstånd och minnen för så väl äldre, som nyare och närvarande tider, hvilken beskrifning jag efter yttersta förmåga och inhämtade, ofta långväga, besvärliga och kostsamma upplysningar, sökt för en vördad allmänhet och isynnerhet för fornälskare framlemna, synes det, vid betraktandet af dess fordna välmåga och prakt, jemförde med dess nuvarande ringhet och fattigdom, att ingen omöjlighet är, oaktadt dess nära läge till Stockholm och Upsala, att ju densamma borde kunna upphjelpas och blifva åtminstone någorlunda räddad från dess nu dagligen fortfarande aftynande och obestånd samt slutliga fullkomliga undergång. En lycklig begynnelse härtill är skedd, då förlidet år en bro vid Östra färjestaden med en förkortad färjefart blef inrättad, genom ett hufvudsakligt och ädelmodigt bidrag af grefve von Fersen på Steninge och af stadens invånare gemensamt.

Skulle framdeles en sådan öfverfart, som förut varit vid den Vestra färjestaden, kunna komma i stånd, hvartill all förmodan och liknelse är, så skall detta företag, så framt det går i verkställighet, ansenligen lätta kommunikationen, öfverfarten och handeln ifrån den kringliggande landsbygden åt bägge sidor, både den östra och den vestra. F Inrättande af en gästgifvaregård härstädes, har, för längre tid tillbaka, blifvit föreslagen, och år 1836 verkstäldt, till stor beqvämlighet så väl för hitkommande och genomresande, såsom ock för den kringboende och skjutsskyldige allmogen. Också detta synes böra kunna bidraga till denna stadens fattige invånares bättre utkomst i framtiden.

Slutligen kan och bör, ibland fromma önskningar, äfven den tilläggas, att något slags fabrik, dertill belägenheten är ganska lämplig och inbjudande, jemte ett arbetshus, blefve här anlagde, men framför allt, att ett sockne- och fattig-magasin, i likhet med hvad som skett inom angränsande församlingar och på de flesta ställen i riket, blefve inrättadt. Sådant blef, år 1821, uti allmän och lagli- 108 + gen utlyst sockenstämma, framstäldt, men då, med ganska lama ursäkter och tvetydiga invändningar, alldeles afslaget. Hvarje förnuftig och rättvist tänkande, samt så väl för stadens invånares som för kyrkans bestånd nitälskande, borde ifra för att en säker tillgång blefve att påräkna för kommunala behof, deribland någon påökning å lönen för skolmästaren, som af ålder varit en prestman och kyrkoherdens biträde uti embetet, men hvilken syssla för närvarande bestrides af en civil person. $ Skulle allt detta, eller blott någon del deraf lyckligtvis i framtiden inträffa, så skall man med förundran och glädje få se Sigtuma stad småningom uppresa sig utur sitt iråkade obestånd och ödesmål, och småningom tilltaga i välmåga, ehuru aldrig mera till någon likartighet med fordna tiders prakt och anseende.

De ålderdoms-älskare, hvilka en annan tid besöka Sigtuna, skulle då ej förgäfves frågande behöfva söka denna urgamla och Svea rikes fordna hufvudstads forntida minnen ibland dess nu med hvarje dag instörtande ruiner.