Att livet är ljust och trevligt beror mycket på omständigheterna, först och främst naturligtvis om man är frisk och mår bra. Små störningar kan ödelägga allt

Kallt och blåsigt, en ful tröja eller obehaglig värk stör mer än vad som kan uppvägas av sol och värme och vänlighet. Tänk så lite det behövs för att rubba oss och göra livet svårt.

Idag är jag glad för att sommaren är här äntligen, så trots krig och katastrofer och gammalt förtret känner jag mig rätt nöjd.

Nyligen har jag påbörjat ett ytt projekt som troligen blir något bland de sista jag medverkar i.

Jag är inte deppig men inser att tiden börjar rinna ut. Jag har gjort mitt, haft framgångar och motgångar och även upplevt sorger och glädje. Man kan inte begära mer, jag har sett döden och har upplevt liv födas.

Många får inte uppleva allt jag har varit med om. Jag kan vara nöjd med livet även om jag gärna är med en stund till.

Varför skriver jag detta nu?

En god vän talade häromdagen om förnöjsamhet, ett ord min farmor ofta använde, och jag vill verkligen inte vara missnöjd eller grinig. Bara nöjd.

Även i de värsta situationer måste man inse att det förmodligen  kunde ha varit betydligt värre.

Själv klart finns det saker jag velat göra men inte lyckats med. Saker jag förlorat och bedömningar som blivit fel.

Jag har levt i drygt 70 år, kan teoretiskt bli några till.

Jag har några oskrivna böcker och några bilder som inte är klara.

Hoppas att vi ses